Skip to main content

Nu är AI-forskningen på Beijerlaboratoriet i gång

För de flesta är AI fortfarande något nytt och oförutsebart. Men för Beijerprofessorn Thomas Schön har artificiell intelligens funnits länge i hans liv. På det nyinrättade Beijerlaboratoriet driver han nu på AI-forskningen i två tydliga riktningar: möjligheter och utmaningar.


Det var 2007 som Thomas Schön fick upp ögonen för AI. Han såg otroliga möjligheter med att kunna använda den matematik som han tycker om. Grunderna var precis det han kunde, och insikten kom att bygger han vidare på detta kommer han att kunna jobba med precis vad han vill. 

– Jag såg fina möjligheter för dels grundforskning, dels spännande tillämpningar, berättar han.

Vid den här tiden tänkte få svenskar på AI. När Thomas Schön åkte på de stora konferenserna i området var han nästan den enda svensken på plats.

– Det var som att Sverige nästan missade den här bollen. Och det gjorde vi också. Men tack vare Wallenberg och även Beijerstiftelsen som insåg det här, och att regeringen följde efter, vände det, säger han. 

– Nu skulle jag säga att vi har god satsning på området.  

2020 blev Thomas Schön AI-professor vid Uppsala universitet, delvis finansierat av Beijerstiftelsen, och 2023 började han inrätta Beijerlaboratoriet för AI-forskning som nu är i gång.

Beijerlaboratoriet

– Tanken är att driva AI-forskning stort. Men specifikt valde vi att nischa oss i två olika riktningar, som både symboliserar de fina möjligheterna vi har och de utmaningar som finns. 

När det gällde möjligheter hade han jobbat inom medicin och blivit intresserad av möjligheterna han såg. 

– Så vi valde en inriktning mot life science, livsvetenskaperna. Ingången är en teknisk grund så det är teknisk forskning med den tillämpningen. 

Beträffande utmaningar valde de societal impact, vilken inverkan den här teknologin har på samhället och människor. 

– Det finns en hel del forskning åt det hållet, men inte så mycket när man tar avstamp i teknologin för att titta på det här. Så där har vi också en bra nisch. 

Ett medvetet val från AI-professorn vid utformningen av laboratoriet var att inte lägga tid och kostnad på utrustning i världsklass. 

– Vi har inga maskiner eller hårdvara här, utan det har vi via våra samarbetspartners, som är jätteduktiga på den hårdvaran. Vi jobbar till exempel med Elekta och har tillgång till deras utrustning och alla deras ingenjörer som kan den. 

– Om man vill jobba brett, vilket jag vill och tycker är viktigt, är det inte hållbart att ha den utrustningen i ett labb. Det är inte seriöst och det finns ingen anledning heller. Då rör vi oss för långsamt. 

Två forskare är nu anställda på laboratoriet. Men fler doktorander och postdoktorer är på väg in. 

Vilka är de stora förändringarna vi kommer se med AI inom snar framtid? 

– Det är otroligt svårt att gissa. Men den generativa teknologins förmågor, som Chat GPT, och motsvarande för bilder och video, kommer inom kort leta sig in i Microsoft, som kommer lansera det här i hela sin produktportfölj så att man får hjälp i Word, Power point, Excel och så vidare. Det är en spännande sak som definitivt kommer hända. 

– Exakt vad det innebär vet ingen, men sannolikt kapar det bort lite tid, och då är frågan vad man gör med tiden som friställs. På individnivå är det en sak, men på organisatorisk nivå är det inte säkert att den frigjorda tiden ska fortsätta spenderas på den grupperingen. Man kanske ska allokera om resurserna då. Så det kommer nog leda till lite förändringar.

Hur ser du på AI i dag?

– Jag tycker att Sverige just nu fokuserar för mycket på faror, vilket inte är bra. Jag ser mycket mer möjligheter än oro. Om jag tittar på det här rent vetenskapligt kan jag inte se hur den här teknologin skulle komma att döda alla människor inom 20 år, som en del hävdar. Det är viktigt att säga det när vissa andra säger tvärtom och skrämmer upp folk. 

– Återigen, som med all teknologi, är det faror. Det började med elden, den är ju livsfarlig. Vi kan elda upp andra människor. Alltså måste vi förbjuda den. När tågen kom var vi livrädda för att om man åker över 30 km/h kommer själen att stanna kvar bakom. Teknologin används felaktigt när den hamnar i händer på fel människor, som gör hemska saker och då är det klart att man får problem. Så det finns grejer att jobba med.

– Man ska absolut reflektera och använda AI ansvarsfullt. Men vi är överens om att vi står inför stora utmaningar vad gäller klimat, hälsa och sjukvård. Och på sättet vi löst liknande stora utmaningar förut har teknologin spelat en väldigt stor roll. Jag är helt övertygad om att den kommer göra det här också. 

Publicerad: 20 mars 2024